Jag blev, för elva månader
sedan, mamma till en flicka. Mycket tid har jag inte spenderat kring frågan: ”hur
är det att föda barn i Sverige?”
Bland det jag har hört, på
tal om det, var det bara positiva kommentarer angående förstföderskor.
Till
exempel är det helt annorlunda i hemlandet. Min syster är ett levande bevis.
Tiden som de nya mammorna tillbringar på BB avdelningen varierar beroende på hur
mamman och bebisen mår.På hemmaplan är det vanligt att föda barn på kredit...det
vill säga att det kostar mycket. Allt kostar där och man går ofta på undersökning.
Oavsett om vi pratar om de privata eller statliga sjukhusen.
Jag kände att mödravårdsbesöken
i Sverige var få om man inte hade någon komplikation. I början av graviditeten
tittade jag och maken på en dokumentär som handlade precis om att föda barn i
världen.
Vi i Sverige är bortskämda!
Vi får personal som bryr
sig om oss. Barnen får kontakt med
mamman direkt. De tas inte från mammorna bara för att komma tillbaka när de är
alldeles för trötta och hungriga. Föräldrarna blir firade
och den nya trenden är att anställa en fotograf som fångar det eviga ögonblicket. Jag fick kolla på en amningsfilm och fick hjälp med allt.
Hur byter man blöja? Hur badar man barnet? Hur tänker man sig kring saker och ting?
När jag lämnade BB
avdelningen visste jag att jag kunde
klara av att vara ensam med mitt barn.
Det varierar vem man träffar där, vilka råd de
har att ge: "bär barnet så mycket som möjligt " eller "bara när du ska amma."
Det var roligt när en väninna berättade att
hennes dotter hickade och alla erbjöd dottern att dricka citronsaft, bara för att
det sägs att det hjälper mot hickan. Vi vuxna tror att det är obehagligt för barn.
I Sverige går hickan över
av sig själv.
För trettio år sedan var
det aktuellt att barn skulle få sova på magen, men nu ska de sova på rygg. Som
sagt beror det på vem du frågar eller stöter på. :p
No comments:
Post a Comment